Skolledarskap för hållbarhet

Tre viktiga hållbarhetsuppdrag. Folkbildning generellt, folkbildning inom hållbarhet och förstås, att ställa om den egna verksamheten.

Kärnan i skolledarskap för hållbarhet beskrivs i ett citat från Reflection Paper Towards A Sustainable Europe By 2030 utgivet av Europakommissionen:

“Education is both a virtue in itself, and an invaluable means to achieve sustainable development. Improving equal access to inclusive high-quality education and training at all stages of life, from early childhood through to higher education and adult education, must therefore be a main focus. Educational institutions of all levels should be encouraged to embrace the SDGs as guidance for their activities and supported to become places where skills for sustainability are not only taught, but also actively practiced.”

Skolledare för hållbarhet har tre viktiga uppdrag:
a.) folkbildning generellt
b.) folkbildning inom hållbarhet
c.) ställa om den egna verksamheten i enlighet med SDG 2030

Folkbildning generellt – ingen ska lämnas utanför

För folkbildning generellt är det angeläget att den kommunal vuxenutbildning hittar utbildningsformer som kan möta den stora grupp vuxna i Sverige som förmodligen aldrig kommer kunna skaffa sig gymnasieexamen. Dålig svenska och oförmåga att klara gymnasiestudier slår ut många. De personerna, ofta nyanlända och unga vuxna, behöver kunna ta sig in i sammanhang som möter och stöttar individerna på den nivå de faktiskt är. Det finns exempel på lärandesammanhang som faktiskt gör det. Sedan drygt fem år tillbaka sprider sig nu forskningsbaserad svenska för invandrare där språkutvecklingen ses som en del av yrkesutbildning, yrkessvenska för invandrare. Yrkeslärare och språklärare arbetar tillsammans och utgår från elevens intressen och behov. Ett annat exempel är jobbspår BAS som drivs av utemiljönäringen. Arbetslösa blir erbjudna praktik eller jobb där de kan lära på arbetsplatser i den takt de klarar av. Utbildningen heter BAS därför att den startar på SeQF nivå 3. Först när eleverna fått bekräftat att de klarar jobbet på nivå 3 går de vidare till lärande på gymnasienivå, nivå 4.

Folkbildning inom hållbarhet

Skolverkets kursplaner innehåller tre kurser som uttalat handlar om hållbarhet; Hållbart samhällsbyggande, 100 p, Miljö- och energikunskap, 100 p och Politik och hållbar utveckling, 100 p. Syftet med kurserna är ”Eleverna ska i undervisningen ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur tekniska problem har lösts och kan lösas samt ges möjlighet att kritiskt och kreativt analysera dessa lösningar.” Kursinnehållet är tekniskt men går att anpassa och Skolverket trycker också på att ”eleverna ges möjlighet till ett undersökande och praktiskt tillämpat arbetssätt för att förstå olika orsakssammanhang”.
Skolverket har också kurser som Information och kommunikation 1, 100 p, Affärskommunikation, 100 p, Ledarskap och organisation, 100 p, etc. Kurser där eleverna kan tillägna sig Skolverkets kunskapskrav genom att arbeta i enlighet med SDG 2030, ISO 26000, GRI och andra standarder

På Svenska FN-förbundets webb finns lär-material om Agenda 2030, faktadatabaser och kontakter till nätverk och forskare.
På Sveriges Kommuner och Regioners, SKR:s webb, Agenda 2030 – för hållbar utveckling, finns goda exempel på hållbarhetsarbeten, nyckeltal för uppföljning av kommuners och regioners arbete med Agenda 2030, länkar till kommunala och regionala initiativ och länkar till poddar. Genom de kanalerna når en också en mängd andra internationella, nationella och regionala kunskapscenter kring SDG 2030. GRI och ISO 26000 har också webbar med länkar till lär- material och nätverk. Men språket är tekniskt och byråkratiskt. Materialet behöver bearbetas innan elever på KomVux kan använda det.

Ställa om den egna verksamheten – KomVux-skola för FN:s hållbarhetsmål

Då fortsätter jag lite med samma tanke. Det är ett problem att hållbarhetsstandarderna i regel är skapade av teknokrater, det vill säga personer som nästan enbart uppehåller sig vid tekniska omständigheter av hållbarhet och omställning. Standarderna består oftast av lång, tät och teknisk text. Ibland avbruten av flödesscheman och tabeller. Stilen och layouten gör att tröskeln att komma igång med praktiskt hållbarhetsarbete är hög.

Jag arbetar med bildbaserad standard inom fastighetsskötsel. Jag leder utbildningsdagar där deltagarna förhandlar sig fram till en lokal, gemensam syn på skötsel. Deltagarna utvecklar ett gemensamt språk för skötsel och faktiskt också gemensamma handlingsmönster. Jag väntar bara på rätt tillfälle och resurser att överföra samma arbetssätt till SDG 2030, utveckla lär-material som är lika tillgängligt och lätt att använda i dialogiska förhandlingar och lärande-situationer.

När vår skola har lär-material för SDG 2030 som vi själva känner att vi behärskar kan vi vända oss utåt och också involvera intressenter i lokalsamhället när vi gör årlig väsentlighetsanalys eller involverar externa intressenter av andra orsaker. Och sedan fortsätta hållbarhetsarbetet och bli mer och mer aktiva i att driva lokalsamhällets, kanske till och med regionens omställning.

Hans Andrén, rektor Mode III

Liknande utveckling

Ständigt lära

Ständigt bli bättre på att förstå hur vi kan arrangera validering och lärande på arbetsplatser och i skolor.